Att hälsa på någon man möter

Var ute och gick me Celine igår i det härliga vädret. Vi mötte ett par med barnvagn efter vägen som hälsade glatt. Så är det alltid här i byn när man möter någon. Man hälsar på varandra.
Här är det familjärt på något vis. Nere på Ica hälsar alla oxå, och när man åker bil förbi nån som är ute och går så vinkar dom! ALLA gör så här! Lite trevligt ändå tycker jag. Men som tidigare stadsbo är man inte alls van vid detta bemötande.

I stan, tex Nacksta där vi bodde förut, är det totalt tvärt om! Där var det nästan aldrig någon som hälsade. De flesta kollade åt ett helt annat håll för att undvika ögonkontakt. För är man inte lite "konstig" och lite "besvärlig" om man pratar med någon man inte känner?
När man åker buss så skulle det ju aldrig falla en in att sätta sig brevid nån okänd, om det fanns lediga platser. Och på bussållsplatserna är det bäst att ställa sig så långt ifrån varandra som möjligt! Är bänken upptagen av 1 person, ja, då står man, även om det finns plats för tre till. Möligtvis att man kan sätta sig så långt ut på kanten som möjligt.
Eller tänk om en helt okänd person skulle sätta sig brevid en på en i övrigt nästan tom buss!?! Ja, då skulle det ju bli riktigt obekvämt och olustigt! Eller hur?

Men varför är det så olika beroende på vart man bor? DET är lite intressant tycker jag.

Kommentarer
Postat av: hanna

så så sant hehe

2009-11-27 @ 06:18:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0